Miss Peregrines hem för besynnerliga barn av Ransom Riggs

Som en ung pojke uppskattade Jacob att få höra sin farfar Abraham berätta om sitt liv. Abraham hade varit med om mycket, under kriget skickades han iväg till ett barnhem och från den tiden hade han bilder som han visade sin sonson. Bilderna var på barn och unga personer men det var något underligt med dem alla. I takt med att Jacob blev äldre hade han svårare och svårare att tro på det Abraham berättade. Abraham blev äldre och började uppföra sig förvirrat och tro att någon var ute efter honom. En dag på jobbet får Jacob ett telefonsamtal, det är hans farfar som är fruktansvärt upprörd och Jacob beslutar sig för att åka hem till honom och se om allt är okej. Väl där visar det sig att Abraham inte är i huset så Jacob börjar leta ute. När han hittar Abraham visar det sig att han är allvarligt skadad men han hinner säga några sista ord innan han avlider. Jacob känner på sig att de inte är ensamma och han får en glimt av något eller någon.

Den här boken är rätt långt ifrån vad jag brukar läsa och jag brukar ha svårt för böcker som innehåller för mycket otroliga saker. Ändå uppskattade jag den här fast den är konstig och osannolik. Om jag kommer att läsa fortsättningen av den vet jag inte än. Gillar man böcker som handlar om gott och ont och inte har något emot lite magi så är det här en bra bok att läsa. Bilderna i boken gör hela upplevelsen att läsa den snäppet bättre.

Läsvärd
Miss Peregrines hem för besynnerliga barn finns på Adlibris och Bokus

3 kommentarer:

  1. Jag tyckte ganska bra om den när jag läste den för några år sedan men av någon anledning har jag inte brytt mig om att läsa fortsättningen. Lite funderar jag på att göra det, blev lite sugen efter att ha sett filmen, men jag vet inte om jag kommer att göra det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är nog en sådan bok. Den är underhållande och ger en förströelse men man blir inte tillräckligt nyfiken på fortsättningen

      Radera
  2. Har tänkt läsa både den här och uppföljaren i år. De har stått i min bokhylla och väntat länge nog nu.

    SvaraRadera